Av Andrine Nilsen
På 1728 års karta var sänkverkspiren ännu inte byggd, på platsen fanns en naturlig lagun. Piren syns först på 1757 års karta och bebyggelsen är etablerad 1777. På piren fanns ett bostadskvarter närmast dagens Masthuggstorg. Längre ut på piren fanns fyra salteribodar ägda av handelsmännen James Christie, Rob Marchall och Petter Ekman enligt 1799 års karta med ägarlängd. Byggnaderna är placerade i L-form på varje tomt med spridda uthus på innergårdarna. Kvarteret utgörs av tomterna 65-72 med totalt 91 personer boendes 1816. Tomterna 69-72 är undersökta arkeologiskt av Rio Göteborg, den andra halvan av kvarteret ligger under dagens Första Långgata. 1821 utbröt en eldsvåda i Masthuggets hamnområde som ibland omnämns som Stigbergsbranden men också som Sänkverksbranden (Fredberg 1977:433). Elden ödelade bebyggelsen på Sänkverkspiren och vi har även sett spår av branden i det arkeologiska materialet. Bebyggelselämningarna kan dateras till sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal och följer i princip 1816 års karta. Efter branden låg kvarteret öde fram till 1870-talet då det omformades efter den nya stadsplanen där Första Långgatan fick sin sträckning och där i det nya kvarteret hade möbelfabrikören Strömman ett pampigt hus.
Tomt 69
Hökaren John W. …nder äger tomten 1799.
Enligt mantalslängden från 1816 äger F.d. Traktören Joh. Fred. Bauman huset, sju personer bor på tomten. Dels hustru, dottern Albertina, pigan Maria C. Olsson, Coopverdie captain J. A. Sandegren, dels hustru, pigan Sophia Bellander.
Tomt 70
Tunnbindare gesällen D. J Schakow äger tomten 1799.
I 1816 års mantalslängd står Båtskepparenkan Catharina Nyman som ägare till huset. Det bor 4 personer på tomten. Pigan Fredrika Stenberg, Klampareenkan Britta Lundqvist samt dottern Anna.
Tomt 71
Hustrun Britta Christ Ottheker står som ägare 1799.
Mantalslängden 1816 omnämner Coopverdie skepparen B. Törning som ägare till huset. Tre personer bor på tomten. Dels hustru, dels pigan Christina Westerberg.
Tomt 72
1799 äger Segelsömmaren Carl Mårtensson huset.
Enligt 1816 (Mantalslängd) äger fortfarande Segelsömmaren Carl Mårtensson halva huset. Det bor 17 personer i byggnaden. Tre underåriga söner och en underårig dotter, dels hustru, sonen Niclas, dottern Johanna, gesällen P. H. Neuman, lärogossen C. H. Leiditz, hushållerskan C. Norman, drängen Jan Jansson, drängen Nils Börjesson, drängen Anders Andersson, pigan Christina Granberg, pigan A. Hallenberg och pigan C. Pärsdotter.
Coopverdie skepparen G. Ekelund, äger den andra halvan av huset under förestående nummer. Det bor 24 personer i huset: dels hustru, sonen Carl Gustaf, dottern Ulrica, coopverdie captain C. M. Fritz, två underåriga söner, dels hustru, dottern C.P. Hjerstedt, svärmodern A. Neÿs, pigan B. M. Hellander, dito skepparen Hans Kullberg, en underårig son och två underåriga döttrar, dels hustru, pigan B. C. Norberg, Skomakarmästaren C. J. Sundbom, två underåriga döttrar, dels hustru, lärgossen B. Svensson, lärgossen Carl Nilsson samt pigan Anna Krusk.
De yrkestillhörigheter som omnämns i mantalslängden speglar Masthuggets funktion som ”sailortown” där befolkningen på olika sätt bidrog till sjöfarten, antingen till sjöss (exempelvis coopeverdie kapten eller coopverdie skeppare) eller genom olika stödverksamheter på land såsom proviantering – alltså matproduktion till skeppen, reparationer, tillverkning av material såsom tunnbinderi, repslageri eller segelsömnad. Lastning och lossning av varor för import eller export utfördes bland annat av klampare vilka hanterade plankor och timmer för träindustrin. Tulltjänstemän fanns inte representerade i just detta kvarteret år 1816 men de övervakade arbetet i hamnen, en annan kategori är kvinnor (oftast änkor) som agerade hyresvärdinnor i hamnkvarteren, kanske var Båtskepparenkan Catharina Nyman på tomt 70 just en sådan person. Med begreppet – underårigt barn – menas de som ännu inte konfirmerats, alltså under 14 år.
camera_alt