Gravfälts undersökning i Ytterby

Fig.1 Översiktsbild över området

RIO Göteborg har fått uppdraget att utföra en arkeologisk utgrävning av fornlämningarna L:2021:6078 och L:1959:1922 vid Ytterns IP. I den här artikeln kommer vi gå lite djupare på L:2021:6078 som har identifierats som ett gravfält.

Bakgrunden till varför vi utför en undersökning just nu är att i framtiden kommer området att bebyggas med en ny arena. Eftersom alla fornlämningar är skyddade enligt lag måste en genomgripande undersökning utföras innan marken bebyggs, för att värna om vårt gemensamma kulturarv.

Kungälvsområdet är mycket intressant för oss arkeologer, då där finns många spår av forntida mänsklig aktivitet. Exempelvis rester av den medeltida staden Kongahälla vid Nordre älvs strand, vilken kan ses som en förlaga till den moderna staden Kungälv. Även äldre försvarsverk som Ragnhildsholmen och Bohus fästning som vittnar om en tid då relationerna med våra grannländer var lite kyligare.

I närområdet till de fornlämningar som vi undersöker nu, har arkeologer tidigare år hittat flera boplatser. Kanske kommer undersökningen av detta gravfält att även ge en liten fingervisning till datering av närliggande boplatser. Vanligtvis är gravfält placerade på höjder och har i vissa fall boplatser nära sig. Troligtvis placerade man gravfält på kullar just för att de skulle synas, både av människor som levde där och för dem som passerade genom landskapet.

Fig.2 Exempel på stensättning

Sammanlagt har vi undersökt ett tjugotal gravar. Gravarna är runda stensättningar (Fig.2) som dominerar den norra sluttningen av berget, när man betraktar antalet och mängden sten kan man inget annat än beundra arbetet som lagts ned en gång i tiden. Dock har tidens tand och modernt skogsbruk gått hårt åt några av gravarna. Varje stensättning är unik i sig men vi har märkt att de oftast har en diameter på ca fyra meter och att de är relativt grunda eftersom stenen har staplats nästan direkt på moränen eller berghällen. En av gravarna, en stensättning hade en särskild intressant detalj: graven hade en skålgrop på vardera sida av en av de större kantstenarna (Fig.3). Skålgropar förknippas oftast tillsammans med större hällristningar. Dock förekommer det, som i detta fall, att dom ligger för sig själva. Tilläggas skall att vi letade mycket noga på berghällarna runt omkring efter fler ristningar, men tyvärr fann vi inte flera. Skålgropar dateras vanligtvis till bronsålder.

Fig.3 Arkeolog Thomas Johansson visar upp kantsten med skålgrop.

Vi har även under tiden vi har undersökt området funnit andra arkeologiska anläggningar, så som stolphål och härdrester som kan visa på annan mänsklig aktivitet som har skett på platsen. I stensättningar som dessa begravdes oftast människor kremerade i urnor som varsamt placerades i gravarna. När vi började lyfta på stenarna stod det snabbt klart att bevarandegraden av organiskt material var väldigt låg, samtidigt som många av stensättningarna var fyndtomma. De fynd vi hittade bestod av ett fåtal avslag från flinta och små skärvor av keramik. Länge såg det ut som att det var allt, tills vi undersökte två gravar som bägge innehöll brända människoben. Spåren syntes som små mycket sotiga svarta fläckar i jorden. När vi tittade närmare visade det sig att de innehöll resterna av en kremering tillsammans med keramik, och grävdes ut noggrant och med stor försiktighet (Fig.4).

Fig.4 Ivriga osteologer i intensivt arbete med att tolka ben.

Det som väntar nu är svar på proverna vi tog i stensättningarna och anläggningarna samt analyserna av de kremerade benen. Svaren kommer förhoppningsvis ge en mer precis datering om när människorna gravsattes.

Vad har då denna utgrävning för betydelse i slutändan. Även om det visades sig att gravfältet var relativt fyndfattigt gentemot antalet gravar som fanns kan de två urngravarna ge intressanta resultat. Så som utgrävningarna som tidigare gjorts i gravfältets närhet och vidare i Kungälv hjälper detta till att skapa en helhetsbild av Kungälvs forntid och kan i förlängningen bidra med extra pusselbitar till allas vår förhistoria.

Undersökningar i Ulricehamn

Tappra arkeologer i fält.
Tappra arkeologer i fält.

 

Undersökningarna sker i de flesta fall i form av utredningar. I en del fall hittar vi lämningar som behöver undersökas vidare, och då blir det tal om arkeologiska förundersökningar. Men många lämningar bedöms vara från historisk tid och registreras som så kallade övriga kulturhistoriska lämningar. Det kan röra sig om till exempel stengärdesgårdar och bebyggelselämningar. Ofta är de rester av ett äldre jordbrukslandskap. De har inte lika starkt lagskydd som fornlämningar men är ofta värdefulla att bevara, ur både kultur- och natursynpunkt. På bilden ser ett exempel på en äldre stengärdesgård i en granskog, samt hur det kan se ut när vi gräver sökschakt i åkermark. Den som vill läsa mer kan hålla utkik här på vår hemsida där vi succesivt publicerar vetenskapliga rapporter från våra undersökningar i Ulricehamn.

 

Stenröse
Stenröse

Arkeologiska undersökningar i Vännåkra

Vårgårda – Arkeologiska undersökningar längs E20

Masthuggskajen

Undersökningsområdet omfattar flera olika delytor inom  Masthuggskajen (1960:2928) i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Fornlämningen gränsar till Göteborg 216 som utgörs av de arkeologiska lämningarna efter staden Göteborg.

Masthuggskajen sträcker sig från stadsområdet i öster till Stigbergsliden i väster och utgör södra stranden av Göta Älv. Masthamnar och varv har funnits längs den södra älvstranden redan under 1600-talet. Begreppet masthamn syftar på våtförvaring av mastvirke och timmer. Den tidiga etableringen av masthamnar inom det aktuella undersökningsområdet är delvis okänd.

Kartan som ses på bild är ett allmänt utsnitt från Riksantikvarieämbetets Fornsök.

 

 

Sandarnaboplatsen – Göteborg 15

Rio Göteborg kommer under perioden april-juli 2019 att utföra en större arkeologisk undersökning inom fornlämningen Göteborg 15:1, även känd som Sandarnaboplatsen.

Boplatsen är en så kallad eponym boplats, vilket betyder att den har fått ge namn till en kultur/tidsperiod i västsvenskt mesolitikum – Sandarnakulturen.

Följ vårt arbete nedan, där vi kontinuerligt uppdaterar med nya inlägg från undersökningen.

Arkeologisk utredning i Öxnered, Vänersborgs kommun

Staden Nya Lödöse

Vi har arbetat med den största stadsarkeologiska undersökningen som genomförts i Västsverige någonsin!

Under 2013 startade den största stadsarkeologiska undersökningen som någonsin genomförts i Västsverige. Utgrävningen som pågick (2013-2018) i stadsdelen Gamlestaden i dagens centrala Göteborg berör den tidigmoderna staden Nya Lödöse som låg här mellan åren 1473 och 1624. Projektet är ett samarbete mellan tre aktörer och Rio Göteborg har arbetat på platsen sedan 2012.

Mer resurser och information från Staden Nya Lödöse hittar ni på projektets hemsida som finns här.

Projektet ger även ut en populärvetenskaplig tidning som går att hämta här i pdf format:

Trankärr 2:1 Ytterby socken, Kungälvs kommun. Arkeologisk utredning.

Den arkeologiska utredningen föranleddes av den kommande byggnationen av en cykel- och gångväg, en nedläggning av VA-ledning samt en planerad byggnation av en ny ridanläggning inom nämnda fastighet. Utredningsområdet utgörs av en vägsträckning på cirka 1 kilometer samt en angiven yta på cirka 150 meter x 150 meter, totalt är det cirka 42 000 kvadratmeter stort. Ytan består huvudsakligen av åkermark, men omfattar även södra delen av Trankärrsgården. Höjden över havet varierar mellan 10-15 meter.

Innan fältarbetet påbörjades genomfördes en kart- och arkivstudie i syfte att få en bättre bild av kulturlandskapets utveckling inom utredningsområdet. I fält inventerades området först okulärt med fokus på att identifiera lämpliga boplatslägen samt potentiella gravar i höjdlägen. Området undersöktes därefter med 44 sökschakt som upptogs med maskin i en jämn fördelning över undersökningsytan. Detta för att utreda om området innehöll fornlämningar.

Varken fornlämningar eller lösfynd framkom, däremot identifierades en övrig kulturhistorisk lämning i form av en odaterad stenläggning som påträffades söder om den nuvarande Trankärrsgården. Den kartografiska rektifiering som utfördes i samband med den arkeologiska utredningen avslöjade att 1600-talsgården Trankärr som låg på platsen var försedd med en skvaltkvarn och ansluten damm. Ett eventuellt järnåldersgravfält identifierades också på samma karta. Rio Göteborg anser att detta bör beaktas i det fall ytterligare exploatering sker i anslutning till Trankärrsgården. Inga vidare antikvariska åtgärder föreslås inom det nu aktuella utredningsområdet.

Groddjursinventering på golfbanan i Torslanda

Golfbanan består av en 18-hålsbana och en 8-håls korthålsbana, belägen vid havet på den sydvästra sidan av Hisingen. På golfbanan finns nio dammar, vilka samtliga omfattades av inventeringen av groddjur. Både större och mindre vattensalamander är sedan tidigare kända från området, bland annat från en inventering 2011. Den större vattensalamandern är, liksom mindre vattensalamandern och övriga groddjur, fridlyst. Den större vattensalamandern är även upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, bilaga 2 och 4. Detta innebär att man dels ska utse speciella bevarandeområden för arten (Natura 2000-områden), dels att dess lek- och viloplatser ska skyddas samt att arten inte får fångas eller dödas. I Sverige har detta skrivits in i Artskyddsförordningen.

Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, ofta i fuktig lövdominerad skog, men i början av våren söker sig salamandrarna till dammar för att leka. Under lekperioden, som vanligen inträffar mellan april och juni, utvecklar hanarna en tandad ryggkam. Längs svansens sidor framträder en silverskimrande strimma. Under leken uppvisar salamandrarna ett parningsspel i vegetationen på grunt vatten. Under sena vår- och försommarkvällar visar hanarna upp sig för varandra och för honorna. Efter parning och befruktning fäster honorna omsorgsfullt äggen ett och ett invikta i bladen på vattenväxter. Äggen utvecklas sedan till frisimmande larver som lever i dammen under några månader innan de utvecklas till vuxna individer och vandrar upp på land.


Hane och hona av större vattensalamander i en av dammarna på golfbanan. Honan är delvis skymd av vegetation. Notera hanens karaktäristiska ryggkam.


Kvällsinventering vid en av dammarna på golfbanan.