Andra och tredje veckan på Sandarna
Profilerna dokumenteras med koordinatsatta fotografier samt ritning. Dessa kommer efter undersökningen sättas ihop för att bilda en komplett visualisering av lagerföljden inom lokalen. I profilen kommer även prover att tas för markkemisk-fysikalisk analys och kornstorleksanalys av hela lagerföljden, samt mikromorfologisk analys av de olika kulturlagren och övergången till ovan- och underliggande lager.
Det översta kulturlagret, som vid förundersökningen daterats till 6570-6360 f. Kr., undersöks med meterrutor. Ambitionen är att undersöka cirka 40 kvadratmeter av lagret på detta vis. I meterrutorna framkommer huvudsakligen slagen flinta, men även en mindre mängd slagen kvarts. Den hittills tillvaratagna flintan från det översta kulturlagret representerar en fas som hittills inte varit möjlig att studera i oblandat skick. Avfall finns från tillverkning av stora tre- eller möjligen tvåsidigt tillslagna kärnyxor samt från tillverkning av spån från små koniska kärnor troligen genom indirekt teknik (mellanstock).
Kulturlagret provtas även för datering och miljöarkeologiska analyser. Genom ingående analyser av det slagna stenmaterialet samt utökade naturvetenskapliga dateringar av kulturlagren kommer kronologiska modeller kunna ställas upp över en stor del av den mellanmesolitiska perioden.
Vid undersökningen av kulturlagret har även en anläggning i form av en mindre härdgrop påträffats. Härden är ett bra tecken på att lagret ligger i läge och inte har förflyttats av vågorna i samband med de transgressiva förloppen inom ytan.
I samband med undersökningen av det översta kulturlagret har vi även gjort mindre gropar för hand för att kontrollera hur djupt ner nästa kulturlager kommer inom olika delar av undersökningsområdet. Under nästa vecka kommer vi, efter att ha avslutat undersökningen av det översta kulturlagret, schakta bort de cirka 30-60 cm tjocka grus- och sandlager som täcker det underliggande kulturlagret. Därefter återupptas samma undersökningsmetod i detta kulturlager.
Första veckan på Sandarna
Inledningsvis upptogs fyra mindre schakt inom Yta A som inte har varit åtkomliga vid de tidigare förundersökningarna, för att kontrollera om boplatsen finns bevarad under det hus som stod på denna plats fram tills helt nyligen. Under cirka 1,5-2,0 meter fyllnadsmassor framkom en bevarad horisont med slagen flinta och denna yta kommer att undersökas vidare i början av maj.
På tisdagsmorgonen inledde vi schaktningsarbetena inom Yta B som är belägen närmast Sannaparken. Efter att ha avlägsnat och separerat matjordslager, påfyllnadsmassor, cykelvägar och bärlager, så framträdde de högst belägna transgressionslagren inom delytan. Transgressionslagren har avsatts på platsen i flera omgångar i samband med fluktuationer i den dåvarande havsnivån. Under mellanmesolitikum stiger havet från cirka 15 meter till 23 meter över nuvarande nivå.
Inom ytan har vi på transgressionslagren hittills påträffat och i plan dokumenterat ett tiotal härdar. Därtill återfinns en del slagen flinta på denna nivå, bland annat en fragmentarisk cylindrisk kärna. Ytan som nu frilagts har varit tillgänglig för bosättning från senmesolitisk tid och framåt (cirka 6000 f. Kr. och framåt).
Inom den avbanade ytan har vi också identifierat kanten på det grustag som fanns här under tidigt 1900-tal, och inom vilket de arkeologiska undersökningarna 1930 och 1942 genomfördes. Grustagets kant är tydligt synlig då man vid igenläggandet av grustäkten lagt lera mot de kvarvarande väggarna för att förhindra fortsatta ras.
Inom Yta B har vi vid tidigare genomförda förundersökningar kunnat identifiera fem kulturlager, separerade av transgressionslager, på skilda nivåer och med skilda dateringar från mellanmesolitisk tid.
Kulturlager 1 6570-6360 f. Kr.
Kulturlager 2 7050-6350 f. Kr.
Kulturlager 3 Ej daterat
Härd mellan kulturlager 3 och 4 7030-6590 f. Kr.
Kulturlager 4 Ej daterat
Kulturlager 5 7570-7310 f. Kr.
Tabellen visar de 14C-dateringar som utfördes vid förundersökningen 2007.
Utifrån iakttagelser vid förundersökningarna samt utifrån arkivmaterial, tycks det som att det understa av de fem kulturlagren inte har varit intressant för grustäkt. Troligen är det så att vi inom delar av Yta B kommer kunna undersöka samtliga fem kulturlager och inom andra delar endast har kvar det understa kulturlagret.
Förväntningarna för Yta B och undersökningarna i stort är att kunna datera de olika kontexterna och studera förändringar i flintteknologi och i människans närmiljö och näringsfång under en cirka 1500 år lång tidsperiod.
Ytan mot NV. Till vänster syns de ursprungliga gruslagren, till höger påförda massor. Mitt i bilden finns ett antal anläggningar. Bilderna nedan visar två av de anläggningar vi dokumenterat hittills.
En sida i GP om undersökningen av Sandarnaboplatsen
Att det har tillvaratagits brända mandlar från det undre kulturlagret är tyvärr felaktigt, det hade varit ett spektakulärt fynd! Egentligen är det hasselnötter man har hittat.