Väg 160, sträckan Skåpesundsbron – Varekil Varekilsnäs 1:21 m. fl. Stala socken, Orusts kommun. Arkeologisk förundersökning.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ under fyra veckor i november-december 2013 genomfört ett flertal arkeologiska förundersökningar av fornlämningar längs med sträckningen för den nya väg 160 mellan Skåpesund och Varekil på Orust.

Totalt förundersöktes 14 lokaler - åtta boplatser (Stala 183, 329, 331, 334, 336, 340, 355 och 359), fem stensättningar (Stala 341, 346, 348, 352 och 356), samt en lägenhetsbebyggelse (Stala 330).

I samband med det aktuella projektet förundersöktes åtta boplatser. För fyra av lokalerna (Stala 334, 340, 355 och 359) rörde det sig om normala förundersökningar, medan de fyra resterande boplatserna (Stala 183, 329, 331 och 336) endast skulle avgränsas inom arbetsområdet.
Platserna undersöktes med maskinschakt jämnt fördelade över undersökningsområdena och i något fall även med handgrävda provgropar. På samtliga lokaler påträffades slagen sten som i de flesta fall, genom sin sönderdelning, kan dateras till metalltid. På tre av lokalerna (Stala 183, 329 och 359) påträffades anläggningar i form av härdar, boplatsgropar, stolphål och kulturlager.
Rio Göteborg anser att Stala 334 och 340 bör slutundersökas vid fortsatt exploatering. Därtill bör Stala 183, 329, 331 och 336, som endast avgränsats inom arbetsområdet, vidare undersökas om de vid fortsatt exploatering berörs av projekteringen. Lokalerna Stala 355 och 359 betraktas som undersökta och borttagna.

I samband med det aktuella projektet förundersöktes fem stensättningar: Stala 341, 346, 348, 352 och 356.
Inledningsvis avtorvades stensättningarna för hand, i syfte att avgränsa dem. Efter denna avtorvning kunde konstateras att Stala 346 bestod av två separata stenpackningar, vilka erhöll beteckningarna Stala 346A och B. Därtill kunde konstateras att stensättningarna Stala 352 och 356 utgjorde delar av vad som tolkats som ett stenklätt berg.
Inom Stala 346 anlades ett mindre schakt för att utröna huruvida Stala 346B var en egen anläggning eller bara en utrasad del av Stala 346A. Även i Stala 341 anlades ett mindre schakt i vilket en anläggning innehållande keramik och brända människoben påträffades. De resterande fornlämningarna har, i enlighet med förfrågningsunderlaget och i samråd med Länsstyrelsen, enbart dokumenterats i plan.
Rio Göteborg anser att Stala 341, 346, 348, 352 och 356 bör slutundersökas vid fortsatt exploatering.

I samband med det aktuella projektet förundersöktes lägenhetsbebyggelsen Stala 330.
Vid den aktuella undersökningen avtorvades och dokumenterades de ingående lämningarna som utgjordes av ett boningshus, en smedja, en jordkällare och en brunn. Schakt upptogs med maskin mellan huskonstruktionerna samt i anslutning till åkertegar söder om husen. I boningshuset, smedjan och jordkällaren grävdes även meterrutor och provgropar. Fyndmaterialet utgjordes av flint-,
sten- och rödgods, fajans, fönster- och buteljglas, ett kritpipshuvud, slagg, skållor, järnföremål i form av nitar, spik och beslag, samt bronsbeslag. Fyndmaterialet kan dateras till sent 1700-tal och 1800-tal.
I samband med rapportfasen har rekonstruerade mantalslängder genomgåtts, vilka visar att torpet kan beläggas till åtminstone från år 1800 till 1847, alternativt till 1864.
Rio Göteborg anser att Stala 330 bör slutundersökas vid fortsatt exploatering.